Stödremsor

Grus på belagd väg är ett gissel för motorcyklister och leder till ett antal olyckor varje år. Därför arbetar SMC aktivt för att minimera grus på vägarna. Grus som dras ut från stödremsor är ett stort problem som SMC uppmärksammar för att minska olyckor.

Stödremsan är den smala grusremsa som finns utanför beläggningskanten på belagda vägar utan kantsten. Den viktigaste funktionen de har är att stödja beläggningskanten så att den inte spricker eller deformeras på annat sätt. Om fordon kommer utanför beläggningskanten dras grus från stödremsan in på vägen. De vanligaste platserna där man hittar grus från stödremsan är i korsningar och i kurvor eller när stödremsorna har kompletterats och entreprenören använt för mycket grus. Kurvor och korsningar är samtidigt de platser där flest MC-olyckor sker. 

I drygt 25 procent av alla MC-olyckor med allvarligt skadade utanför tätort har grus varit en bidragande faktor. För SMC är det därför självklart viktigt att minska gruset på belagda vägar för att rädda liv och lem på motorcyklister. De vanligaste orsakerna till grus på vägen enligt våra medlemmar är snabellagning och stödremsor.

Trafikverket Region Väst blandar ut stödremsan

I Trafikverket Region Väst (Västra Götaland, Halland och Värmland) finns ett krav sedan 2011 att när man ska komplettera stödremsorna måste gruset blandas ut med minst 3 procent bitumenemulsion och gruset ska ha fraktion 0-8 mm. Kraven har införts successivt och omfattar nu 18 av 22 entreprenadområden. SMC tycker detta är ett utmärkt initiativ och har därför försökt att få alla regioner inom Trafikverket att anta detta krav. Svaret blev nej, Trafikverket vill inte förändra gällande krav eftersom det inte är kraven som är problemet utan hur entreprenörerna utför sina uppdrag. 

VTI utreder stödremsor 

Under 2018 redovisade VTI en studie om stödremsor beställd av Trafikverket. Bakgrunden till projektet var att en kontroll från Trafikverket visade att stödremsorna inte höll måttet. Inte mindre än 75 procent av proverna underkändes - framför allt på grund av för låg halt av finkornigt material. Det har lett till nya krav på materialet. Studien från VTI  fastställde att morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet,

Nu jobbar VTI vidare med steg 2 i projektet om Stödremsor. Syftet är att samla in goda erfarenheter från områden och vägar där stödremsor fungerar bra. Dessutom ska fler material med goda egenskaper tas fram. VTI ska dokumentera och utvärdera ett antal alternativa material till stödremsor. Resultatet ska resultera i en utvärdering av alternativen. Utvärderingen kan bli ett underlag till att skriva upphandlingsbara krav på material, utförande och kontroll av dessa material. Projektet startade i april 2019  och ska avslutas hösten 2021

Vägverket har genomfört och utvärderat olika försök att förstärka stödremsor som ett led i att öka säkerheten för motorcyklister genom att minska gruset som dras ut på vägarna. Presentation av olika försök att förstärka stödremsor inom Vägverket 2008. 


Ett bra exempel på en dålig stödremsa. 


Ett annat exempel, 


En perfekt förstärkt stödremsa i en innerkurva någonstans i Blekinge.