Skadestånd vid skador på väg

Tyvärr råkar många motorcyklister ut för olyckor på grund av dåliga vägförhållanden varje år. Även lindriga skador på MC och moped som upptäcks först efter en tur är stora i antal. För många tycker båda SMC och dess medlemmar. I samband med detta hör många medlemmar även av sig till SMC för tips och råd om hur man kan skadestånd hos väghållaren. Här finns grundläggande tips om hur man kan och ska gå till väga om man har råkat ut för en olycka på grund a brist på väg.

Gällande lagstiftning och riktlinjer
Väghållaransvaret regleras i grunden i väglagen (1971:848). Det framgår att en ”väg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder. Genom renhållning ska vägområdet hållas i ett sådant skick att olägenheter för människors hälsa förebyggs eller avhjälps och så att skäliga trevnadshänsyn blir tillgodosedda” (jmf. 26 §).  Detta gäller samtliga väghållare, men avgörande rättsfall har kommit fram till att det föreligga en rad omständigheter som fastställer om och i vilken omfattning en väghållare har brustit i sitt ansvar. Det spelar exempelvis roll vad det är för väg det handlas om, hur tätt trafiken är på just den vägen eller huruvida väghållaren och/eller dess entreprenör faktiskt haft möjlighet att ombesörja de nödvändiga åtgärderna.

 

Trafikverket har i sina egna riktlinjer (som oftast följs av kommunerna – se nedan) fastställt bland annat: ”Vägar skall vara så utformade och utförda att sannolikheten för att olyckor inträffar blir låg, att inträffade olyckor får begränsade konsekvenser samt att, i de fall människor skadas, olyckornas följder kan minskas genom att skadade kan tas om hand på ett säkert sätt." (jmf. VVFS 2003:140 Punkt 6.1.)

I det sammanhanget är det också viktigt att nämna att väglagen inte täcker allt som har med väghållningen att göra. I vissa fall påverkar byggnader och andra konstruktioner vid sidan av vägen trafiksäkerheten avsevärt. I det fallet ska även plan- och bygglagen (2010:900) beaktas (jmf. 27 § väglagen).

En annan viktig aspekt är om varningsskyltar har funnits. Väghållare och deras entreprenörer hävdar nästan alltid att skyltningen var korrekt och att man därmed kan säga ifrån sig skadeståndsansvar- Om vägmärken ska sättas upp framgår av vägmärkesförordningen (2007:90) (jmf. 2 kap. 3 och 4 §§).

Trafikförordningen (1998:1276) talar i det sammanhanget även om hinder på väg (jmf. 2 kap. 10 §). Alla, både trafikanter och entreprenörer, har en plikt att eventuella hinder ska röjas bort. Det är en viktig regel framförallt i samband med väg- och underhållsarbeten.

Trafikverkets riktlinjer och avtal
Standardbeskrivning för grundpaket Drift och Interna föreskrifter är det avtal som Trafikverket upprättar med ansvarig entreprenör. Det reglerar hur drift och underhåll ska skötas av underentreprenören.  Det kan du beställa, läsa igenom och se om avtalet följts. På Trafikverkets hemsida finns en Sverige-mall men du bör beställa och bifoga det avtal som gäller för det område där din skada skedde i din anmälan till Trafikverket. Länk till Trafikverkets senaste version som gäller för kontrakt fr o m 1 september 2019.

Där står bland annat att ”Entreprenören ska vid beläggningsarbeten då löst stenmaterial finns på vägen varna trafikanterna genom skyltning”.  Inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan SMC och Trafikverket ändrades Sverige-mallen på en viktig punkt: grus ska vara borta inom 12- 24 timmar beroende på vägklass och typ av beläggningsarbete. Innan allt grus är borta ska varningsskyltar finnas uppe.

Det finns tidsangivelser för när grus från snabellagning ska sopas bort samt när grus från tankbeläggningar ska sopas.

SMC har gjort en sammanställning av aktuella lagar och regelverk som gäller Trafikverkets vägar (2020-04-02). Ladda ner den här.

Vill du ha avtalet mellan Trafikverket för ett specifikt vägavsnitt kan du kontakta någon av deras sex regioner och begära ut det. Länk till Trafikverkets regioner. Kontaktuppgifter till varje län, sök vilken entreprenör som sköter en viss väg.

För Trafikverket är föreskrifter om vägarbete ovan styrande dokument medan det för kommunerna är att se som en handbok. Varje kommun får göra egna bedömningar, läs mer här. 

Kort om skadestånd
Grundreglerna vad gäller skadestånd framgår av skadeståndslagen (1972:207). För att kunna få skadestånd krävs att motparten har orsakat person- eller sakskada genom vållande eller försummelse. En myndighet eller kommun kan också bli skadeståndsskyldig (regleras framförallt i lagens 3 kap.) Det som är viktigt är dock att detta sker genom myndighetsutövning vilket kan vara svårt att avgöra i samband med väghållningen.

Trafikskadelagen (1975:1410) reglerar skador som uppstår i trafiken.  Även om den skadelidande har rätt till ersättning via trafikförsäkringen finns det möjlighet att kräva skadestånd via skadeståndslagen (jmf. 18 och 19 §§).  Även försäkringsbolagen har rätt att kräva regress mot väghållaren när de har stått för ersättning till följd av dåligt vägunderhåll (jmf. 20 §)

Straffrättsliga påföljder?
I samband med dåligt vägunderhåll kan tänkas att det bör föreligga straffrättsliga påföljder för den som har vållat skadan men detta är nästan omöjligt.  Det har hittills inte kommit upp något rättsfall där enskilda tjänstemän eller arbetstagare av entreprenörer har fått straffrättsliga påföljder på sig. Det som är möjligt, och då bara i myndighetsutövning är tjänstefel enligt 20 kap. 1 § brottsbalken.

Mer om juridiken bakom skadeståndsanmälningar finner du till höger. Det är inte bara viktigt att kolla lagstiftningen utan även att du skickar in din anmälan till rätt väghållare.

Skicka anmälan till rätt väghållare

Våra svenska vägar sköts av olika väghållare och det är inte allt lätt att veta vem som ansvarar för vägen där olyckan har skett. Skicka din skadeanmälan till rätt väghållare. Även om fel eller försummelse kan bero på entreprenören som har fått i uppdrag att underhålla vägen så är det väghållaren som har det yttersta ansvaret. För samtliga gäller följande:

  • Dokumentera händelsen. Ta bilder på plats och trafikarrangemang och ta upp uppgifterna från eventuella vittnen.
  • Gör en polisanmälan om du har råkat ut för en olycka. Fråga efter polisens rapport! Av den framgår vad som har orsakat olyckan. T.ex. grus. Det är ett viktigt bevismaterial.
  • Varje entreprenör måste göra en ansökan till Trafikverket om Trafikanordningsplan, TA-plan. Den ska innehålla fakta om ett vägarbete och hur det ska märkas ut. Detta bör du begära ut av Trafikverket. Det finns två sorters TA-planer, Icke platsspecifika (Generella) TA-Planer och Platsspecifika(objektsspecifika) TA-planer.
  • Begär att få ta del av de rapporter som lämnats till trafikcentraler/Trafikverket avseende vägarbetens start/återupptagande, när vägen sopades efter respektive vägarbete och skyltarna togs ner. Begär ut dessa av Trafikverket på den aktuella vägen under en månad före och efter olyckan.
  • Du kan också bifoga kvitton från reparationer av motorcykel och skyddsutrustning.

Vad gäller din ersättning kolla alltid först med ditt försäkringsbolag.  De flesta som drabbas brukar dock enbart kräver självriskens belopp av väghållaren. Har du bara trafik- eller halvförsäkring begär du självklart hela kostnaden. Om väghållaren beviljar ersättning kan försäkringsbolaget begära att hela kostnaden ersätts av Trafikverket.  Ersättningsbeloppet kan skilja sig väsentligt.

Så här kan du göra en anmälan när Trafikverket är väghållare
Om en skada sker där du vill kräva Trafikverket på skadestånd, ska du göra en skadeanmälan.  Länk hittar du här. Trafikverkets sida om skadestånd hittar du här.

Trafikverkets bedömning meddelas inte i form av beslut utan det är besked som lämnas ut. Detta sker i enlighet med förordningen om skadeståndsanspråk mot staten (§15), då det inte faller inom ramen för myndighetsutövning. Besked kan inte överklagas till högre instans. Du kan dock alltid be Trafikverket om att ompröva ditt ärende ifall du vill åberopa nya omständigheter i ditt ärende.

Skulle du få avslag även vid omprövning måste du (via ombud) stämma Trafikverket. Din fordonsförsäkring har en del som bekostar rättshjälp. För att rättshjälp ska utgå krävs att tvistens värde överstiger ett halvt basbelopp (24 150 kronor för 2020).

Så här kan du göra en anmälan när en av Sveriges kommuner är väghållare
Det saknas en nationell kravbeskrivning för drift och underhåll via Sveriges Kommuner och Landsting. VVFS 2003:140 gäller vägar och gator. Kommunerna utformar sina egna krav. Flera kommuner använder dock Trafikverkets standardbeskrivning för grundpaket drift som mall. 

Väglagen gäller allmänna vägar, därmed även kommunernas. Skadeståndslagen gäller även kommuner och därmed även om kommunen genom fel eller försummelse vållat skadan. Även Plan- och bygglagen (PBL) kan bli tillämplig om exempelvis kommunen har byggt anläggningar vid vägen som utgör fara eller hinder.  Länkar se ovan. 

Många kommuner svarar att de inte omfattas av kraven att varningsskyltar som finns i Vägmärkesförordningen. Därför har vi ställt frågan till regeringen som svarat att kommunerna omfattas av krav på varningsskyltning.

SMC:s brev till regeringen. 
Regeringens svar.  

Kontakta den kommun där olyckan skedde och förklara att du vill göra en anmälan om skadestånd på grund av brister på gata eller väg. Efterlys det dokument där det framgår vilka krav kommunen har på väghållaren. Om du får avslag, efterlys hur du ska ompröva. Skicka med alla dokument som nämns ovan då det gäller statliga vägar

Anmälan om skadestånd vid enskilda vägar
En enskild väg som hålls öppen för allmän trafik måste hålla en viss minimistandard, så att trafikanterna inte råkar ut för skador. Kraven på väghållningen och standard ökar ju mera trafik som går på vägen.

Väghållaren har ansvaret för att en enskild väg håller standarden och är oftast en vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening. Men det kan också vara en privatperson eller en ideell förening, t ex en tomtägareförening.

En enskild väghållare kan bli skadeståndsskyldig om trafikant eller fordon skadas på grund av bristande väghållning. Om vägen har blivit skadad måste väghållaren återställa vägen i ett tillfredsställande skick, oavsett vem som har orsakat skadorna.

Om väghållaren är en juridisk person är det den juridiska personen som blir skadeståndsskyldig. Även styrelsens ledamöter kan drabbas av skadeståndsansvar om de missköter sitt uppdrag. Enskilda väghållare bör ha försäkringar för detta. Läs mer på Trafikverkets hemsida och Riksförbundet Enskilda Vägar.

Diesel- eller oljespill
Tyvärr förekommer att andra fordon, även andra motorcyklar, spiller olja eller diesel. Du kan då ansöka om att Trafikförsäkringsföreningen (TFF) ersätter din skada.
Följande förutsättningar gäller:
- du har bara halv- eller trafikförsäkring (är du helförsäkrad betalas ersättningen ut via ditt försäkringsbolag)
- skadan orsakades av ett okänt fordon.

Trafikförsäkringsföreningen betalar ut ersättning med en självrisk på 2325 kronor (2019).

Kom ihåg!

Ta sakerna i rätt ordning. Ta upp skadekostnader och ersättningsanspråk. Det krävs ofta rätt mycket skriftväxling med såväl chefstjänstemän som politiskt tillsatta nämndordföranden.

Ge inte upp. Var ihärdig för normalt sett kommer det att ta tid. Det vanliga är att de ansvariga drar benen efter sig, förhalar och väntar tills den skadelidande ger upp.

Fler frågor? Kontakta SMC:s kansli eller någon av våra samarbetsjurister.   

Svedea tar vi bort självrisken vid rullgrusolyckor

Under perioden 31 maj till 30 oktober ansvarar väghållare för att varna och ta hand om grusspill, sopa bort grus efter lagningar m.m. För att man som hojåkare inte ska straffas mer än nödvändigt så tar Svedea bort självrisken för skador orsakade av grus på asfalt under perioden 1 juni tom 30 oktober. Detta är ett sätt att tillsammans med SMC verka för en säkrare trafikmiljö för oss hojåkare. Läs mer om hur du anmäler skada här.

 

Vägunderhåll är viktigt för att trafikanter kan köra säkrare, men myndigheter, kommuner och deras entreprenörer måste följa särskilda regler för att ingen ska skadas.