Vägräcken
Sverige är förmodligen världsmästare i att sätta upp vägräcken, både mitträcken och sidoräcken. Motorcyklister är överrepresenterade i räckesolyckor i Sverige. Räcken är det vanligaste krockvåldet i en singelolycka med dödlig utgång för en motorcyklist.
SMC har inget emot vägräcken som skyddar oss mot kollisioner med mötande trafikanter. Mitträcken räddar liv genom att förebygga mötesolyckor för både bilar och motorcyklar. Däremot anser SMC att väghållaren ska välja det räcke som är säkrast för alla som färdas på vägen. Väghållaren ska använda räcken som både skyddar mot krock med mötande fordon och minimerar skaderisken för alla trafikanter som kör in i det. Sjävklart ska mitträcket placeras på ett säkert avstånd från körbanan som minskar olycks- och skaderisken för dem som krockar med det.
Standard saknas
Det finns ingen standard som kräver säkra räcken för motorcyklister men det finns en teknisk specifikation. Även om det inte finns en standard kan väghållarna själva bestämma att satsa på säkrare räcken för MC vilket man gör runt om i Europa. I Portugal har man till exempel en lag som kräver detta sedan 2005. Det krävs dock att Trafikverket, Transportstyrelsen och svenska kommuner erkänner att det finns säkrare räcken för MC och börjar ställa krav på att dessa ska användas. Det har hittills inte skett.
Oskyddade stolpar är problemet med mitt-och sidoräcken
Det finns ett antal olika räckestyper att välja på. Vägräcken har länge varit synonymt med vajerräcken i Sverige. Vajerräcket är en räckestyp som inte är hälsosam för motorcyklister att köra in i då de har stolpar med skarpa kanter och i värsta fall krokar som sticker ut i vägen och håller i vajrarna. Inga tester har gjorts i verkligheten med motorcyklist och vajerräcke. Däremot finns en australiensk datasimulerad studie som visar att vajrarna både har en skärande effekt och leder motorcykeln in i stolpen i hög fart vilket i samtliga simulationer gav dödliga skador. En studie gjord av Jan Wenäll, VTI, tyder på att vajerräcken inte strimlar motorcyklister, däremot kan kroppsdelar slitas av. SMC har tagit del av ett stort antal olycksrapporter som visar detta. Detta faktum gäller både vajerräcken och w-balk, det vill säga de räckestyper som är vanligast i Sverige. Alla studier i Sverige och andra länder visar att det är de oskyddade stolparna som innebär den största skaderisken för en motorcyklist. W-balk har dock en fördel jämfört med vajerräcket; sitter motorcyklisten upp vid kollisionen går det att glida längs balken vilket inte fungerar med en vajer.
Omkring hälften av de motorcyklister som dödas i räckesolyckor sitter på motorcykeln och hälften glider in. Risken för allvarliga skador och dödlig utgång ökar om man faller av motorcykeln och glider in i räcket och stolparna.
27 gånger högre risk att dödas på MC jämfört med bil
Diagrammet nedan visar att risken att dödas i Sverige är 27,7 gånger högre för dem som färdas på MC jämfört med de som färdas i en personbil (baserat på dödsolyckor 2000- 2016). Risken är konstant för de som färdas i bil medan den ökar för motorcyklisterna. vilket sannolikt är en effekt av räckesutbyggnaden i Sverige.
Källa: Trafikverkets djupstudier och fordonsbestånd enligt SCB 30 juni respektive år.
Motorcyklisternas syn på räcken
En attitydundersökning genomförd av SMC och NTF visar att motorcyklister känner sig otrygga på vägar med vajerräcken och väljer alternativa rutter för att slippa köra där. Samtidigt var motorcyklisterna mycket positiva till räcken som är utformade och placerade utifrån ett MC-perspektiv. I SMC:s Demoskop-undersökningar är det räckesfrågan som är viktigast MC-förarna och många anser att detta är SMC:s viktigaste fråga. Motorcyklister föredrar mitträfflor istället för mitträcken.
Definition av säkert räcke för motorcyklister
2015 var SMC medförfattare till litteraturstudien "Definition av ett säkert räcke för motorcyklister" som undersökte vilka räcken som är säkrast för motorcyklister,. Den avslutas med rekommendationer för val och placering av räcken på svenska vägar. Studien har översatts till engelska och fått stor uppmärksamhet, främst utanför Sverige.
Sidoräcke eller förlåtande sidoområde?
Under 2015 publicerades rapporten ”Säkrare sidoområde från ett MC perspektiv”. där SMC medverkade. Denna rapport pekar liksom många andra på vikten av recovery zones, vingelutrymme, för de oskyddade trafikanterna. Viktigast är det i kurvor men även på raksträckor. Utländska studier säger att utymme mellan räcke och körbana bör vara minst 1,5-2 meter. I Sverige kan ett räcke placeras mindre än 35 cm från körbanan.
MC-och mopedförare upplever ofta att man prejas mot räcket av andra trafikanter på 2+1-vägar. Det finns dödsolyckor där man misstänker att motorcyklisten tryckts mot räcket av bilister. Räcken får placeras väldigt nära körbanan vilket ökar både olycks- och skaderisken hos oskyddade trafikanter.
Det finns inget krav i Sverige att välja sidoområdesåtgärd utifrån alla trafikanter. Det medför att sidoräcken slentrianmässigt sätts upp. Ännu allvarligare är att sidoräcken ersätter befintliga förlåtande sidoområden vilket betyder ökad skaderisk. Ju högre hastighet det är på vägen, desto större är risken för dödlig utgång. Då det gäller sidoräcken anser SMC att räcken inte ska sättas upp om räcket i sig är farligare än det som räcket ska skydda trafikanterna för. Man bör alltid välja förlåtande sidoområden där det är möjligt för att säkra vägmiljön även för oskyddade trafikanter.
Dödade och skadade på MC i räckesolyckor
Räcken är det vanligaste krockvåldet i singelolyckor med dödlig utgång på motorcykel. Allt fler dödsolyckor sker på Europavägarna, som är våra säkraste vägar. Den väg där flest motorcyklister dör mot ett räcke är E4, följt av E6. Det gör att motorcyklister är kraftigt överrepresenterade i räckesolyckor och särskilt utsatta på Europavägarna där utbyggnaden av räcken fortsätter.
Minst 85 motorcyklister har dött i Sverige i räckesolyckor under tiden 2000-2021. Det motsvarar i genomsnitt 4 personer per år. Antalet dödade är högst på TENT/stamvägarna där räckesutbyggnaden är störst. Totalt har 46 personer eller 55 % dött på dessa vägar.
Under tiden 2003-2020 har dessutom 137 skadats allvarligt, 261 måttligt och 349 skadats lindrigt i kollisioner med räcken. Räcken är det vanligaste krockvåldet i singelolyckor med dödlig utgång vilket tydligt visar behovet av att säkra räcken även för dem som färdas på motorcykel (from 2021 får inte längre SMC uppgifter ur STRADA). Uttag ur STRADA 2021 avseende räckesolyckor MC 2003-2020.
Vad har SMC gjort i frågan om räcken?
- SMC har under drygt 20 år påtalat problematiken i alla sammanhang för politiker och Trafikverket eftersom Nollvisionen innebar att mängder av vägar utrustades med mitt- och sidoräcken.
- SMC presenterade i maj 2015 en definition av ett säkert räcke för motorcyklister tillsammans med VTI och SVBRF. Studien innehåller en klassifikationstabell för räcken som kan användas av Trafikverket, SKL och vägmyndigheter i hela Europa.
- SMC var medförfattare till en rapport från VTI om säkrare sidoområde för motorcyklister som också publicerades sommaren 2015.
- SMC deltog i Trafikverkets arbete att ta fram ett inriktningsdokument för väg- och broräcken. Bilaga 1. samt bilaga om arbetsgång
- SMC har uppvaktat riksdagsledamöter och haft flera föredrag i riksdagens trafikutskott angående räcken
- SMC har en plats i SIS arbetsgrupp som arbetar med standard för vägutrustning
- SMC har vid flera tillfällen skickat ut skriften Säkrare vägar och gator för motorcycklister och mopedister till kommuner, regioner och Trafikverket
- SMC har svarat på mängder av remisser som handlar om vägutformning och val av räcken
- SMC deltog 17 juni 2021 i en global workshop om infrastruktur där bland annat räcken avhandlades. Här kan du se SMC:s presentation.
Mer om räcken
- I kapitel 3, § 20 TSFS 2021:122 föreskrivs om krav på MC-säkerhet på sidoområde vid byggande av väg. Observera att det ställs ett antal krav, bland annat på samhällsekonomisk lönsamhet, för att MC-säkerhet ska gälla.
- Krav på MC-säkerhet finns i VGU, kapitel 7.3.4.8-7.3.4.9. För att släta räcken utan utstickande delar ska användas på nya vägar krävs att Trafikverkets flödesmätningar visar att minst 50 MC körs per dag på vägen. Räcken med underglidningsskydd sätts enbart upp i avfarter från motorväg med viss radie och snäva kurvor med viss radie.
- 2015 avslutades ett treårigt utvärdering av räcken med MPS. Resultatet visar att det inte är några problem för varken sommar- eller vinterunderhåll då MPS installerats på räcken. Få meter MPS har monterats sedan projektet avslutades. Trafikverkets utvärdering.
- I januari 2012 enades CEN om en teknisk specifikation för underglidningsskydd på räcken. Tyvärr blev det inte en standard - därför får varje land besluta om man vill följa specifikationen eller inte. Specifikationen reviderades 2019 men arbetet med att ta fram standarden har helt avstannat.
- Vägsäkerhetslagen och Transportstyrelsens föreskrifter om vägsäkerhet kräver räcken som tar hänsyn till motorcyklister på TEN-T vägnätet. Detta har hittills inte synts i verkligheten på de svenska vägarna. SMC har uppmärksammat detta i olika remissvar.
- Vajerräcken är dyrare än andra räcken om man ser på livscykelkostnaden. Det visar en doktorsavhandling från Hawzheen Karim.. Det är en av orsakerna till att vajerräcken inte är lika vanliga längre.
- SMC har genom åren samlat in mängder av information om räcken, särskilt ur ett MC-perspektiv. Du hittar allt här.
Den här bilden beskriver vårt problem. Det finns
ingen standard som inkluderar MC!
En olycka på E4 i låg fart ledde till en svårt
skadad MC-förare som körde omkull på hal
vägbana och kilades fast mellan marken
och räcket.
Räcke med underglidningsskydd, det första
i landet, placerades i Åkersberga.
Foto från Folksams krocktest med MC på
VTI.
Ett problem med vajerräcke är att de går
sönder vid minsta påkörning. Ett trasigt
vajerräcke får stå mitt i vägen om vajern
hänger i en s k galge 30 dagar - om en
vägmarkering och varningsskylt satts upp.
Få motorcyklister har något positivt att säga
om vajerräcken.
En vanlig syn på2+1-vägar, mitt- och sido-
räcken nära körbanan