Annonser

 

SMC säger nej till sänkta hastighetsgränser

Trafikverket har skrivit ett förslag för ”åtgärder för att systematiskt anpassa hastighetsgränserna till svensk vägstandard”. Förslaget är att sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer/timme på 426 mil väg samt göra en utbyggnad av mitträcken på 102 mil prioriterad väg där hastigheten kan komma att höjas till 100 km/t. SMC och våra 21 distrikt säger nej till detta! SMC skulle betydligt hellre se ett förslag på hur man anpassar svensk vägstandard till en rimlig hastighetsbegränsning i ett modern samhälle.

I sitt trafiksäkerhetsarbete de kommande åren utgår Trafikverket från personbilar av högsta standard. Det är nämlingen så att 80 km/h är den maximala hastighet där två personbilar av högsta säkerhetsstandard kan klara en kollision utan allt för allvarliga konsekvenser. Därför vill Trafikverket införa den maxhastighetsgränsen på vägar utan mitträcken. Samtidigt vill man bygga allt fler mitträcken på vägarna. Ingen kan svara på vad omskyltning på vägarna och investering av hastighetsskyltar kommer att kosta. Vi vet att den hastighetsreform som gjordes 2012 kostade 150 miljoner och vi anser att det bör redovisas hur mycket de nu föreslagna åtgärderna kommer att kosta. Dessutom ska alla investeringar och allt trafiksäkerhetsarbete utgå från alla trafikanter, även de oskyddade dit motorcyklisterna räknas.

SMC anser att Trafikverket dragit alltför ensidiga slutsatser utifrån vad regeringen framförde i budgetpropositionen. I den står det att Sverige har varit framgångsrikt på trafiksäkerhetsområdet. Exempel som anges är mitträcken, ATK (fartkameror) och justerad hastighet. Detta tolkar Trafikverket på ett mycket märkligt sätt och lämnar förslag på åtgärder som knappas får önskad effekt.

Till höger kan du läsa remissvaren från SMC och SMC:s 21 distrikt. 


Hastighet
Vi har en mycket dålig efterlevnad av hastighetsgränserna i Sverige. Knappt hälften, 46 procent av trafiken på det statliga vägnätet sker inom hastighetsgränsen. Varje studie som genomförts visar på samma resultat – sänkta hastigheter med tio kilometer i timmen leder till en reducering av hastigheten med cirka 3-4 kilometer per timme. Motsvarande händer då hastighetsgränsen höjs på vägarna.

Att montera upp ATK-kameror sänker hastigheten något men har inte lett till någon markant skillnad i hastigheterna. Det framkommer tydligt på Trafikverkets årliga Resultatkonferenser. Att arbeta för ökad hastighetsefterlevnad utifrån dagens hastighetsgränser bör vara den första åtgärden från Trafikverket innan några ytterligare förändringar av hastighetsgränserna genomförs.

VTI har, på uppdrag av Trafikverket, genomfört en utvärdering av de förändrade hastighetsgränserna. Srada är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Statistik från Strada att totalt cirka 17 liv per år har sparats på det åtgärdade vägnätet. Effekten på svårt skadade är i princip oförändrad. Trots detta har Trafikverket i underlaget räknat med att antalet svårt skadade ska sjunka med 82 personer per år. Länk till VTI Rapport 860. 

Ingenstans i underlaget hänvisas till Strada. Det gör SMC tveksamma till beräkningarna. Varför utgår Trafikverket enbart utifrån sin egen effektberäkningsmodell och inte från olycksstatistik som finns i Strada.

Trafikverket har genomfört ett antal olika hastighetsmätningar för motorcyklar, personbilar och lastbilar. Det finns vägar där i stort sett alla trafikanter överskrider hastigheten. Det visar att vägen inte är självförklarande - det vill säga att trafikanterna förstår inte vilken hastighetsgräns som gäller. På samma sätt finns vägavsnitt där ingen kör över hastighetsgränsen. Ju högre hastighet som är tillåten på den aktuella vägen, desto bättre är motorcyklisterna på att köra i laglig hastighet.

SMC anser att förslagen till förändringar ska vara logiska. Som trafikant ska man genom att köra på vägen kunna förutsäga gällande hastighetsgräns. Sänkningen kommer inte att upplevas som logisk när man kör på en fin och bred väg i en glesbygd och varken möter eller kör om andra fordon. Det finns inga bofasta längs vägen. Det finns få av- och påfarter. Redan idag kör många över gällande hastighetsgränser på dessa vägtyper. En hastighetssänkning på dessa vägar kan skapa situationer där den som håller hastighetsgränsen blir en bromskloss. Som motorcyklist betyder det att man blir omkörd av större fordon. Redan idag sker omkörningar under ibland helt regelvidriga former vilka i värsta fall kan förorsaka olyckor.

SMC anser generellt att den mest trafiksäkra hastighetsgränsen är den som minimerar hastighetsskillnaderna mellan fordonen längs vägsträckan. Så är det inte idag och Trafikverkets förslag att sänka sänka hastigheten på 4261 kilometer på glest trafikerade vägar i glesbygd kommer att leda till att ännu fler trafikanter blir lagöverträdare.

Trafverkets förslag handlar om att sänka hastigheten istället för att förbättra vägens standard. Samtidigt som detta förslag går ut på remiss har regeringen i budgetpropositionen föreslagit att medlen som avsatts för vägunderhåll ska minskas med en halv miljard kronor. Statistik i STRADA visar att motorcyklister både dödas och skadas allvarligt varje år på grund av bristande underhåll.

Förslag: Från SMC:s sida är det uppenbart att förslaget inte kommer att leda till de resultat Trafikverket vill uppnå, att minska antalet omkomna med 16 personer per år. Hastighetsefterlevnaden måste fungera. Rätt hastighet måste sättas på vägarna och poliser behövs som följer upp efterlevnaden. SMC tror inte heller att antalet svårt skadade kommer att minska genom sänkta hastighetsgränser. Det finns flera orsaker till detta. Den största orsaken att olyckstalen inte kommer att minska är valet att ensidigt säkra vägmiljön för de skyddade trafikanterna och att bortse från att oskyddade trafikanter har helt andra behov.


Foto: Johan Ardefors Detta blir verklighet på 426 mil väg om förslaget går igenom. 

Mitträcken 

Mitträckena är anpassade utifrån de skyddade trafikanterna i personbil. Mitt- och sidoräcken får, i förhållande till andra länder, placeras extremt nära körbanan i Sverige. Både utformning och placering medför en ökad skaderisk för motorcyklister.

Redan 2005 förklarade VTI i en rapport beställd av trafikverket att antalet MC-olyckor mot räcken kommer att öka i takt med utbyggnaden av mitträcken. Så bör det vara eftersom vägräcket används för att bygga bort andra faromoment förklarade författaren. Förhoppningen är att andra olyckstyper minskar. Antalet räckesolyckor har mycket riktigt ökat men antalet kollisioner mellan motorcyklar och andra trafikanter har inte minskat nämnvärt. Länk till VTI Rapporten. 

De flesta kollisioner mellan MC och annat fordon sker i korsningar. De svenska motorcyklisterna som dödas i räckeskollisioner gör det främst på TEN-T-vägarna med hög hastighet. Att fortsätta utbyggnaden på dessa och liknande vägar och endast utgå från dem som sitter i en personbil betyder att Trafikverket bortser från motorcyklisterna.


Klicka på bilden för att göra den större

Risken att dödas på motorcykel är högre vid krock med räcke än i krock med personbil - det är sant! 
Dessutom är förekomsten av bilar lägre på de svenska vägarna jämfört med räcken där det finns tusentals oskyddade stolpar per kilometer. Varje stolpe utgör en risk för oskyddade trafikanter. Risken ökar då det finns utstickande delar på räcket vilket tyvärr är tillåtet och vanligt i Sverige. Hela idén i Trafikverkets utredning och förslag stämmer därmed inte in på de som färdas på motorcykel.

Clay Gabler har studerat olyckor mellan MC och räcken under ett antal år i USA och publicerat ett antal rapporter i ämnet. Samtliga visar att risken att dödas är betydligt högre om en MC-förare krockar med de räckestyper vi har i Sverige jämfört med att krocka med en personbil. Skaderisken kan minska om väghållaren väljer betongräcke istället för vajer- eller w-balkräcken. Gabler har också funnit att risken att dödas är högre i kollision med både betong- och w-profilräcke jämfört med bil. Gabler besökte Sverige 2015 och föreläste på inbjudan av SMC, VTI och SVBRF som skrev och  publicerade rapporten ”Definition av ett säkert räcke för motorcyklister” . Vi hoppas få berätta om rapporten för Trafikverket. 

Förslag: SMC ber Trafikverket att tänka på alla trafikanter. Välj alltid släta räcken utan utstickande delar på alla vägar där mitträcken installeras, oavsett om det kör 100 motorcyklister eller mer varje dag där. Trafikverket vet inte var olyckorna kommer att ske och bör utgå från the Safe System Approach överallt. SMC ber också Trafikverket att inte sätta upp räcken på av- och påfarter där det är nypande kurvor. Om räcken sätts upp där måste de alltid förses med underglidningsskydd. 


Klicka på bilden för större format.  
Bild ur Clay Gablers bildspel under workshop 2015.  

Val av sidoområdesåtgärd
Under 2015 publicerades rapporten ”Säkrare sidoområde från ett MC perspektiv”. Författarna har bett om att få presentera den för berörda vid Trafikverket. Denna rapport och många andra pekar på vikten av recovery zones, vingelutrymme, för de oskyddade trafikanterna. Viktigast är det i kurvor men även på raksträckor. MC-och mopedförare upplever ofta att man prejas mot räcket av andratrafikanter på 2+1-vägar. Det finns dödsolyckor där man misstänker att motorcyklisten tryckts mot räcket av bilister. Räcken får placeras extremt nära körbanan vilket ökar både olycks- och skaderisken hos oskyddade trafikanter.

Det finns inget krav i Sverige att välja sidoområdesåtgärd utifrån alla trafikanter, även de oskyddade, vilket förekommer i andra länders tolkning av the Safe System Approach enligt Nollvisionen. Det medför att sidoräcken slentrianmässigt sätts upp.  Ännu allvarligare är att sidoräcken ersätter befintliga förlåtande sidoområden.  Det betyder ökad skaderisk. Ju högre hastighet det är på vägen, desto större är risken för dödlig utgång.

Förslag: SMC ber Trafikverket att inte installera sidoräcken som standardåtgärd. Räcken ska inte monteras där det inte finns något att skydda trafikanterna mot, därför bör man alltid välja förlåtande sidoområden där det är möjligt för att säkra vägmiljön även för oskyddade trafikanter.

Viltolyckor
Varje år sker ett antal viltolyckor på vanlig landsväg och på 2+1-vägar, där viltet stängs in mellan mitt- och sidoräcken. Samtidigt ersätter sidoräcken viltstängsel. MC-olyckor med dödlig utgång vid kollisioner med vilt är 5,3 gånger högre än deras andel av fordonsbeståndet.  Det finns ingenting i underlaget som behandlar val av sidoområdesåtgärd och förekomst av viltstängsel. Länk till viltstatistik för MC. 

Förslag: SMC ber Trafikverket beakta motorcyklisternas säkerhet vid val av sidoområdesåtgärd och att montera viltstängsel för att minska olycksrisken för dem som färdas på motorcykel.

Miljö- och tidsvinster
SMC kan inte invända mot miljöaspekten i förslaget. Men, om inte förslaget accepteras och efterlevs kommer inte miljövinsten att uppnås. SMC konstaterar också att restiderna kommer att öka på många platser i Sverige, vilket kan upplevas som negativt, både för dem som arbetspendlar och de som transporterar gods. Det handlar om många och långa sträckor.

Räddade liv kontra kostnad
Trafikverket har av någon anledning inte berättat vad detta kommer att kosta, varken investering i mitträcken eller kostnader för omskyltning. SMC har frågat ett antal personer vid Trafikverket men inte fått svar. Det är en stor brist i remissunderlaget eftersom man inte kan beräkna vad varje sparat liv beräknas kosta. Därför kan man inte heller ställa detta förslag mot andra åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Den förra hastighetsreformen 2012 kostade cirka 90-100 miljoner enbart för skyltning, till detta kom ytterligare 50 miljoner för att kommunicera ut budskapet.

Förslag: SMC föreslår att hela förslaget ses över avseende kostnadseffektivtet eftersom hastighetsefterlevnad inte uppnås.

Tänk om - tänk nytt
Trafikverket måste börja tänka i nya banor och framförallt inte utifrån dem som färdas i personbil. De flesta dödsolyckor beror på att människorna. En tredjedel av dem som dör på tvåhjulig motorcykel saknar körkort, majoriteten av dessa är påverkade av alkohol och/eller droger. Att ändra skyltad hastighet och montera mitträcken kommer inte att rädda någon av dessa personer. Hälften av dem som dör på tvåhjulig MC dör i en kollision med andra trafikanter, främst vänstersvängande bilar. Att ändra skyltad hastighet och montera mitträcken kommer inte att rädda livet på dem. Det behövs fler poliser på vägarna som inte bara kontrollerar hastighet utan även andra trafikfarliga beteenden som körkorts- och nykterhetskontroller, trafikfarlig användning av mobiltelefon, korta avstånd, filbyten utan att använda blinkers och annat som dödar och skadar motorcyklister allvarligt varje år. 

Den vanligaste platsen där en motorcyklist dör är en kurva där ingångshastigheten varit för hög –även om den understiger den tillåtna skyltade hastigheten. Här är hastighet i kombination med bristande körteknik och felaktig körstrategi det som leder till dödsolyckor, inte den skyltade hastigheten och mitträcken. Däremot är sidoräcken förödande i dessa sammanhang.

Förslag: återremittera delen om hastighetsförändringar. Tänk i nya banor och satsa på andra åtgärder än de enda Trafikverket satsat på sedan Nollvisionen infördes; mitträcken, hastighet och ATK. Det finns andra åtgärder som fungerar i andra länder. SMC beklagar att Sverige hittills valt att enbart fokusera på dem som färdas i personbil vilket gör att dödstalen bland motorcyklister inte sjunker i den takt som skulle kunna vara möjlig.

Länk till hela remissvaret