Stödremsor

Grus på belagd väg är ett gissel för motorcyklister och leder till ett antal olyckor varje år. Därför arbetar SMC aktivt för att minimera grus på vägarna. Grus som dras ut från stödremsor är ett stort problem som SMC uppmärksammar för att minska olyckor.

Stödremsan är den smala grusremsa som finns utanför beläggningskanten på belagda vägar utan kantsten. Den viktigaste funktionen de har är att stödja beläggningskanten så att den inte spricker eller deformeras på annat sätt. Om fordon kommer utanför beläggningskanten dras grus från stödremsan in på vägen. De vanligaste platserna där man hittar grus från stödremsan är i korsningar och i kurvor eller när stödremsorna har kompletterats och entreprenören använt för mycket grus. Kurvor och korsningar är samtidigt de platser där flest MC-olyckor sker. 

I drygt 25 procent av alla MC-olyckor med allvarligt skadade utanför tätort har grus varit en bidragande faktor. För SMC är det därför självklart viktigt att minska gruset på belagda vägar för att rädda liv och lem på motorcyklister. De vanligaste orsakerna till grus på vägen enligt våra medlemmar är snabellagning och stödremsor.

Trafikverket Region Väst blandar ut stödremsan

I Trafikverket Region Väst (Västra Götaland, Halland och Värmland) finns ett krav sedan 2011 att när man ska komplettera stödremsorna måste gruset blandas ut med minst 3 procent bitumenemulsion och gruset ska ha fraktion 0-8 mm. Kraven har införts successivt och omfattar nu 18 av 22 entreprenadområden. SMC tycker detta är ett utmärkt initiativ och har därför försökt att få alla regioner inom Trafikverket att anta detta krav. Svaret blev nej, Trafikverket vill inte förändra gällande krav eftersom det inte är kraven som är problemet utan hur entreprenörerna utför sina uppdrag. 

VTI:s utredning visar att det är lönsamt att förstärka vissa stödremsor 

Att stödremsorna inte fungerar optimalt är Trafikverket och entreprenörer väl medvetna om. Därför har man gett Håkan Arvidsson, VTI, i uppdrag att genomföra en studie för att dokumentera och utvärdera alternativa material. Studien presenterades 2022 och har gjorts genom enkäter, intervjuer, fältstudier, erfarenhetsinsamling och laboratorieförsök.

Studien rekommenderar att stödremsorna förseglas med bindemedel med en snabelbil. Studien anser att åtgärden fungerar bra och är lämplig där grus dras ut på utsatta ställen. Även om kostnaden per ton blir fyra gånger högre för grus utblandat med bitumen är den ökade kostnaden liten eftersom den bara utförs på begränsade platser och samtidigt som andra åtgärder. De förseglade stödremsorna håller dessutom i fyra till fem år. Om gruset ständigt dras ut på vägen ska entreprenören dit och dels sopa, dels komplettera stödremsorna med ännu mer grus. Utläggningskostnader och packning tillkommer för alla varianter av stödremsor men blir högre med försegling.

Studien rekommenderar också att man har tuffare krav på förstärkta stödremsor på platser där de behöver kompletteras eftersom gruset dragits ut på vägen eller försvunnit jämfört med det material som är lämplig att läggas ut på övriga vägnät. Denna rekommendation stämmer bra överens med vad SMC framfört; att man har förstärkta stödremsor i kurvor och korsningar. Om alla stödremsor på problemsträckor måste ha samma krav som vid nyanläggning av vägar menar studien att det skulle bli omotiverat dyrt.

En sak som flera påtalar i enkätsvar är att problematiken med att stödremsor kompletteras under perioden maj-augusti. Då är det dels mest motorcyklar ute på vägarna, dels är temperaturen som högst vilket gör att packningen är svårare att genomföra då den kräver en viss fukthalt. Nylagda stödremsor med grus som dras ut är ett känt problem i SMC. Detta är mycket viktiga kommentarer eftersom Trafikverket kräver av entreprenörerna att de kompletterar stödremsorna senast 31 augusti när man byter entreprenör. SMC hoppas nu att resultatet omsätts i praktiken i regelverk som styr drift, underhåll och kontrakt mellan entreprenörer och Trafikverket.

Studien Alternativa material till stödremsor Håkan Arvidsson VTI 2022

Under 2018 redovisade VTI första steget studien om stödremsor beställd av Trafikverket. Bakgrunden till projektet var att en kontroll från Trafikverket visade att stödremsorna inte höll måttet. Inte mindre än 75 procent av proverna underkändes - framför allt på grund av för låg halt av finkornigt material. Det har lett till nya krav på materialet. Studien från VTI  fastställde att morän är bättre än bergkross i det material som omger vägkanterna. Stödremsan behöver inte bara ha god bärighet utan framför allt ha hög täthet. 

Vägverket har genomfört och utvärderat olika försök att förstärka stödremsor som ett led i att öka säkerheten för motorcyklister genom att minska gruset som dras ut på vägarna. Presentation av olika försök att förstärka stödremsor inom Vägverket 2008. 


Ett bra exempel på en dålig stödremsa. 


Ett annat exempel, 


En perfekt förstärkt stödremsa i en innerkurva någonstans i Blekinge.