Historia

Historien om BKK i Skåne


Födelsen
Två medlemmar (Knut Martinsson och Peter Malm tror jag de hette) använde sina röster årsmötet 1998 och föreslog att SMC Skåne skulle arrangera bankörningar.
Så beslutades också, även om det inte var en helt enig styrelse som tog detta beslut.
Ren bankörning var dock aldrig aktuellt, någon form av utbildning skulle det vara. Alltså krävdes föråkare/instruktörer. Ingen i styrelsen hade någon direkt kontakt med vana bankörare. Anette Rosen hade bekanta i Ducatiklubben och frågade dem om de ville ställa upp. Anette och dåvarande ordförande för SMC-Skåne Christer Svensson ordnade en massa praktiska göromål. Typ pengar!
Torstein Kvamme, Patrik Bergström och Rickard Nilsson hade nattliga möten om kursernas innehåll. Überkreativa enligt ryktet.

Körglädje och avåkningar
Knutstorp bokades. Torstein Kvamme drog med sig ett gäng från Helsinborg och tillsammans med ett antal Ducatister från Ducceklubben syd genomförde de den första kursdagen någonsin.
Anette Rosen, som redan brann för idén, deltog i projektet och administrerade anmälningar, betalningar etc. Hur hon lyckades vet hon bara själv. Men att kalla det hjältedåd är ingen överdrift.
Allt kom igång. Alla hade hysteriskt roligt och många fick bra tips och lärde sig mycket. Tyvärr var det ganska många som åkte av också. Och i ärlighetens namn var det inte så mycket struktur över det som lärdes ut.
Mycket provades. Bl.a. att köra sick-sack mellan koner på rakan i flygande fläng under varvet. De flög som bowlingkäglor runt öronen på oss alla. Den övningen kommer troligen inte att tas upp igen.
Trots allt verkade våra deltagare vara mycket förlåtande människor. Det var det en lång kö av intresserade motorcyklister som ville delta och Anettes telefon var glödhet när platserna släpptes. Och det fortsatte i samma stil ett par år.

Organisation och säkerhet
Efterhand stod det dock klart att det inte gick att fortsätta på detta bekymmerslösa sätt för alltid. Det krävdes ordning. Struktur. Anette kunde inte fixa praktiskt allt själv. Nya krafter kom in i bilden. Speciellt Lasse Nagy och Patrik Bergström gjorde ett fantastiskt jobb med att strukturera upp allt. Det jobbades med allt från katastrofplaner till pedagogikutbildningar. Det var kreativiteten som gjorde projektet möjligt i starten men det var detta arbete som gjorde att BKK i Skåne har överlevt och kommer att överleva. Efter ett par år funkade allt klockrent och instruktörerna hade blivit fler och något mer säkerhetstänkande. Kraschfrekvensen minskade dramatiskt men glädjen bestod. På SMC-riks årsmöte 2003 i Ljungbyhed fick hela SMC-s styrelse prova vår kurs. Det blev en sån succés att de senare beslöt om att starta det rikstäckande ”Sporthojsprojektet”. Ytterligare ett par år gick. Vi hade fortfarande kö till kurserna men vi var inte nöjda ändå. Det saknades ett konsekvent budskap som alla instruktörer kunde förmedla.

Upplysningens tid
Vi började plugga. Många av oss läste ganska mycket teori en tid. Vi fastnade för Keith Code’s sätt att förklara hur allt fungerar. Vi rekommenderar gärna alla att läsa ”Twist of the vrist 2”. De kunskaper vi skaffade oss på detta sätt hjälpte oss att förstå hur vi skulle kunna bryta ner körningen bättre för att förklara en bit i taget. Konceptet sjösattes 2005 och gick bra från början.
Men vi tränade alla deltagare på samma sak. De kunde gå i grupper med olika tempo, men innehållet var det samma. Eftersom många vill gå kurser flera gånger behövdes något mer.
2007 ökade vi på till 3 olika utbildningssteg och 2008 kommer det att vara 4 steg i utbildningen.
Och var så säkra, utvecklingen kommer att fortsätta.

Skrivet av Mats Bränd Detta är min historia.
Den bygger på minnen, berättelser och på egna upplevelser.
Många som gjort stordåd har inte nämnts, ni är inte mindre viktiga för det.Alla ev. faktafel är mina egna.