Annonser

 

14 dagar på MC i Europa

Sista veckan i maj samlades 14 förväntansfyllda motorcyklister vid färjeläget i Trelleborg för första gemensamma etappen på 14-dagarsresan genom Tyskland, Österrike, Ungern och Tjeckien.

Det är en intressant process när 14 för varandra okända personer skall göra något tillsammans. MC-åkare är ofta individualister och alla är inte vana vid att köra i grupp. Vi hade diverse äventyr i början av resan, där vi tillfälligt tappade kontakten mellan olika delar av gruppen men vi lärde oss så småningom att hålla ihop och det är en fantastisk upplevelse när 14 motorcyklar dundrar in i Budapest samlad som en kavallerigrupp.

Glädjen att köra MC

Den viktigaste gemensamma faktorn för gruppen var utan tvekan glädjen i att köra MC. Det är den glädjen som utgör grunden för gruppen och resan.

Vår resa som för de flesta var minst 500 mil, en eloge till vår resedeltagare Tomas som kom från Pajala och hade lika långt till Trelleborg som vi sedan åkte söderut, gick väldigt mycket på alpvägar i Österrike, både på höga höjder och lägre skogsklädda berg. När vi stannade för att rasta så var det ett stort leende i allas ansikten. Det är mc åkning när det är som bäst!

Svenskhotell

De första dagarna avverkades på mindre vägar i Tyskland till mysiga ställen som Borken och Rothenburg med sin fina stadsmur.

Tredje natten tillbringades i Bregenz varefter vi for vidare genom Österrike mot Landeck. Vi gjorde också en avstickare in i Italien. Den femte dagen fortsatte vi vid sidan av motorvägarna via Insbruck till Uttendorf, där vi bodde på ”svenskhotellet” Stubacher Hof. Därifrån passade vi också på att ta en tur till Grand Hotel i Zell am Zee för en fika på terrassen.

Snöglopp

Den sjätte dagen blev, och passerades, en höjdpunkt. På grund av vädret var det länge oklart om vi kunde åka Hochalpenstrasse över Grossglockner, via Heligenblut till Millstadt där vi skulle bo. Vi fick dock klartecken, och det var nollgradigt och snöglopp på Edelweisspitze, dessutom var sikten bara fem meter så vi kröp fram på ettan. Kanske på grund av vädret kändes det verkligen som en prestation att köra där.

När vi tidig eftermiddag kom fram till målet för dagen, Millstatt var det 23 grader sol och blå himmel.

37 grader i vattnet

Den sjunde dagen körde vi på finfina vägar genom lågalperna som ledde oss till Sopron i norra Ungern. Språket var inget problem eftersom guiden Jan Barath är född i Ungern, och kände till både trevliga konditorier och bra restauranger i Ungern.

Via Balatonsjön, med lunch i det fria, kom vi så småningom till Budapest där vi tillbringade tre nätter. Det var en skön känsla att efter en vecka på hojen krypa ner i 37 gradigt vatten i en utomhusbassäng på Szecsenyibadet i Budapest. Det är en fantastisk stad med fina byggnader och trevliga människor. Jan kunde ge oss allt om historien, inklusive hemska krigsepisoder.

Gamla stan

Vi vände hemåt genom det vackra ungerska landskapet efter Donaus strand till Mosomagyarovar. I Tjeckien övernattade vi i Teplice, efter att ha besökt gamla stan i Prag, vilken verkligen var värd ett längre besök än de timmar vi var där.

Detsamma gäller Berlin, dit vi också tog oss in i centrum i stekande hetta och i krypfart. Efter ett vätskestopp i anslutning till Brandenburger Tor drog vi vidare till Rostock och nattfärjan till Trelleborg. Vi skildes på lördag morgon i Trelleborg med nya MC-kompisar och många fina reseminnen i bagaget.

 

Text: Stefan Dangardt
Bilder: Stefan Dangardt och medresenärer

I albumet Tyskland-Österrike-Ungern-Tjeckien 2014 på SMC Travels Facebooksida finns många fler bilder från denna resa.